♥ Clearing my thoughts

Det är så skönt att man inte går i skolan längre. Alla dessa intriger... Alla snackar skit om alla..

Något jag insett nu efter gymnasiet är att nu får man faktiskt välja sina vänner. I skolan blir man ihopföst klassvist och förhoppningsvis trivs man ihop. Men man väljer inte på samma sätt som man gör nu. Nu omger jag mig bara bland människor som jag truly bryr mig om och som bryr sig om mig. I skolan tvingades man umgås med folk man inte brydde sig ett dyft om, vilket också gjorde att man inte trivdes till 100%.

Det är hur många som helst som jag spenderade mina tre år på gymnasiet som jag inte ens skulle umgås med ens om jag fick betalt nu. Visst, vi hade kul dessa två, tre år. Men mer då? Inte ett skit, rent ut sagt. Ni lärde aldrig känna mig och jag var inte tillräckligt intresserad av att lära känna er.

Är så glad att jag inte går i skolan längre, för nu kan jag roa mig med verkliga människor som jag själv har valt att umgås med!

Här har ni my famous stars:

Jag och kusin/best friend


Frida och Thesse på picnic somras


Carro, Emilia och Frida i Strömstad i somras.


Malvina, jag och Camilla


Jag och min älskling


Helena och jag


Pierre och jag


Malvina, Frida och jag


Jag och Tash

Anonym:

Intressant och sann tanke. Fast det du upplevde på gymnasiet komma att följa dig livet ut, tills du blir pensionär. Iom att vi inte väljer vilka vi jobbar med. Och när man har ett heltidsjobb så umgås man lika mycket (om inte mer) med dessa människorna än de man tvingades ihop med i skolan.



Sjukt igentligen hur mycket tid vi spenderar ihop med folk vi själva inte valt att umgås med. Dem vi helst vill umgås med; familj, släkt, vänner, pojkvänner/flickvänner, män/fruar och sen våra egna barn - är de vi vistas minst med när vi jobbar 100%. Livet är bra knepigt ^^

2008-11-14 @ 12:57:44
Ms Sunshine:

Av någon skumm anledning kom det ju inte med att det var jag som skrev förra inlägget(?) Hmmm... well now you know ;)


Lämna dina fotspår här...

Namn:
Kom ihåg mig?

Din mejl (valfritt):


Bloggadress:


Tell me now :


Trackback