.

När man är sjuk blir man ofta och lätt rastlös. Jag och Max satt bredvid varandra i soffan och jag spanade, som vanligt, på hans armar. Inte bara för att han har ganska snygga armar, utan för att jag är ganska fascinerad av hans tatueringar.

Jag började med att fråga snällt om jag inte kunde få måla lite på hans tatuering, men fick då ett bestämt nej. Efter mycket tjat och många om och men lät han mig att ta fram mina täckpennor.

Resultatet:

Jag frågade om jag inte kunde få göra såhär varje dag, för jag kände mig ganska lycklig och glad när jag beskådade mitt verk. "Nej." var det enda svaret jag fick.

Igår vaknade jag klockan halv sju med halsont. "Du har aldrig varit sjuk så länge jag har känt dig", sa Max. Och det stämmer. Jag är aldrig sjuk. Förra vintern hade jag en hemsk hosta, men det var inte mer än så. Kände mig inte sjuk, hade inte ont, utan bara en förfärlig hosta. Igår och idag har jag känt mig hemsk. Det beror nog lite på att jag faktiskt aldrig är sjuk, så jag tycker extra mycket synd om mig själv när det väl händer. Ungefär som när killar är förkylda, då de ger sken av att vara dödssjuka när de bara är lite snoriga. Härmed lovar jag att aldrig göra narr av Max när han känner sig lite hängig.

Hur som helst! Jag har avslutat första praktikveckan av fem på en skola i Boråstrakten. Precis som jag trodde så känns allt mycket bättre när man väl är där, är lite svårflörtad innan jag kommit dit. Allt går jättebra och jag tycker att jag har kommit in bra med både elever och lärare.

Imorgon har jag planerat att vara hemma, bada, äta B&J och bli frisk. Så är jag fit for fight på tisdag igen! Måste ta mig till att göra lite lektionsplaneringar också. Det gäller att vara påhittig som lärare.

Idag är det söndag och helgen börjar lida mot sitt slut. Men jag har haft en väldigt bra helg! Skulle från början blivit lite fest, men Max var så söt att jag ville vara hemma med honom i helgen, trots olika påtryckningar från olika håll. Det är vår första riktiga helg i vår nya lägenhet. Förra helgen flyttade vi in på fredagen och allt vad det innebär, på lördagen jobbade jag och sedan spenderade vi resten av dagen med att städa våra gamla lägenheter och på söndagen hjälpte vi min lillebror att flytta in i min gamla lägenhet och helt plötsligt var helgen borta! Den här helgen har vi inte gjort många knop, njutit av varandras sällskap, shoppat lite, lagat god mat, tittat på melodifestivalen och sett på bra filmer. Precis som en perfekt myshelg ska vara!

Godmorgon på er alla!

Häromdagen sökte jag lite sommarjobb. Mest butiksjobb och lagerjobb. Är ju det jag är mest van vid. Men om jag inte skulle få något av de jobben så sökte jag även fem stycken sommarkurser! Ha ha det finns så många märkliga kurser man kan läsa i sommar. Exempelvis Azerbajdjanska (visserligen inte så märkligt, men hur många är det i Sverige som vill lära sig Azerbajdjanska egentligen?), Dinosauriernas tidsålder, Flöjtmani, Harry Potter och hans världar, Kläder och utseende i japansk kultur, Nordisk vinodling och Runkunskap. Jag vet inte bara om det är jag, men dessa kurser kan väl inte fyllas? Så att det är nödvändigt att ha dem? Om en person går en kurs under sommaren, stänger dom inte ner kursen då?

Som ni säkert förstår har vi flyttat nu! När vi fick nycklarna i måndags (28/2) och vi kom till lägenheten för första gången sedan visningen blev vi förälskade i den all over again. Allt känns så perfekt. Vi började med en gång att flytta över saker. Hela veckan såg ut på samma sätt, skola-gamla lägenhet-nya lägenhet och så vidare. Som tur är ligger den gamla lägenheten tre hus bort så det var bara att traska där emellan. I fredags gick det stora flyttlasset! Då hade vi redan flyttat över allt, det enda som var kvar var de stora möblerna (säng, soffa) och vår nya TV. Så i fredags var alltså den första natten här. Och inget konstigt med det. Så fort vi fått nycklarna kändes detta som hemma. Jag har bott i två andra lägenheter tidigare och det har alltid tagit tid att "bo in" sig. Att det tar ett tag innan man känner att "detta är mitt hem". För oss kändes detta som hemma redan när vi såg den för första gången. I love it.

Igår var jag och städade den gamla lägenheten. Min älskade lilla etta på 25 kvm. Jag kommer sakna den. Det betyder inte att jag inte älskar vår nya lägenhet och att bo med Max. Jag kommer bara sakna den. Det var min första helt egna lägenhet, där jag läkte efter ett sprucket förhållande och där jag satt och var nykär i Max. Den betyder mycket. Så det var lite sorgligt när den var tom och städad, den såg precis ut som den gjorde precis innan jag flyttade in. Som tur är att det är faktiskt min lillebror som flyttar in där nu. Så jag kan ju faktiskt hälsa på den gamla lägenheten, fast med brorsan som ursäkt då. Det känns bra.

Lite bilder kanske? Dessa bilder togs igår, då hade vi alltså bara bott här i en dag. Det kommer säkert att ske lite förändringar och så, men det är i alla fall såhär det ser ut nu.

Här bor vi!