.

Den allra första lägenheten jag och Max tittade på var en bostadsrätt. Jag var jättesugen på att köpa en lägenhet. Tänkte på alla andra bostadsrätter jag kikat på men inte haft råd att köpa. Fint trägolv i alla rum, renoverat kök, diskmaskin, platt-spis, fina färger på väggarna, fräscht badrum, kanske balkong. Bara fördelar helt enkelt! Max var inte så pepp på en bostadsrätt men jag övertalade honom att vi skulle kika på en i alla fall. Enligt bilderna var lägenheten helt okej.

Så vi åkte dit.

I hallen möts vi av skåp. Extremt fula skåp. Originalskåp från när huset byggdes samma år som min farmor föddes. Och det var absolut inga vackra vintageskåp, utan extremt fula skåp. Vi gick in i vardagsrummet, som faktiskt var väldigt fint. Hoppet tändes på nytt i våra ögon. Kikade ut genom fönstret och ut på balkongen. Såg ut som om någon haft en rökarfest där ute. Det låg cigarettfimpar över h e l a balkongen. Uek. Vi gick vidare mot köket och hade stora förhoppningar på vägen dit. Det var nyrenoverat hade det stått i annonsen. Vad som inte stod i annonsen var att bara halva köket var renoverat. På andra sidan det nyrenoverade köket fanns det likadana, lika fula skåp, som i hallen. Matrester låg i vasken. Nu hade vi bestämt oss. Vi ville ut härifrån! Vi kikade in i badrummet bara för att, och där inne var det inte ens städat. När vi gick därifrån visste vi inte om vi skulle skratta eller gråta.

Kvinnan som bodde där kan ju inte ha velat få sin lägenhet såld?

Det är såhär jag tänker mig att få se när jag kikar på framförallt en bostadsrätt. Det brukar vara kliniskt städat, en fruktskål står framme, ibland blommor, ibland flashiga inredningstidningar. Allt för att skapa en hemtrevlig och mysig känsla.